Låssaleden och Rösaring

Låssaleden i Upplands-bro går med i skog men nuddar då och då Mälarens vatten

I Vållsvik längs med Låssaleden kan man badaVid Vållsvik kan man både bada och fika

Ett lämpligt ställe att rasta på längs Låssaleden är HebbovikenVid Hebboviken finns en välordnad rastplats med picknickbord och toa

I Upplands-Bro finns en av Stockholms mest bortglömda leder - Låssaleden. Ledens norra del går genom Rösaring naturreservat med många intressanta fornlämningar och en makalöst vacker åsbarrskog. Vandringen här är ett riktigt skogsbad!

Låssaleden är egentligen längre än den del vi beskriver här men den norra delen är den mest intressanta och lagoma 8 km lång. Leden börjar vid parkeringen till Rösarings Naturreservat, ca 600 meter från Låssa kyrka. Man kan ta sig hit med kommunaltrafik, buss 555 från Bro (mot Låssa kyrka / Kvista) med avstigning vid hållplats Låssa kyrka. Leden är en ringled och kan alltså vandras med- eller moturs som man vill. Jag valde moturs, som den motvallskärring man är, och började promenaden vid den högra vägbommen vid parkeringen. Leden är markerad med en liten vit rektangel med Ekhammarsfiguren - Upplands-bros kommunvapen. Markeringarna är inte i bästa skick, figuren är ofta helt bortblekt, men de är många till antalet på den här delen av leden och risken att gå vilse är liten. Stigarna är vältrampade här trots att det är långt mellan vandrare och motionärer, stora delar används som ridled och det är säkert förklaringen. Stigen går genom orörd tallskog och bara på en liten del ser man spår av skogsbruk. Stigen slingrar sig igenom mäktiga pelarsalar av tall och mossklädda stenar och här förstår man verkligen vad termen skogsbad betyder! Det är öppet, högt i tak, ljuvligt att andas och det enda som hörs är fågelsång och mitt eget hummande. Efter ett tag längs med en grusväg och alldeles innan man passerar under kraftledningen, dyker en gammal, lavbetäckt skylt upp. Savolax. In till höger. Jag gör avstickaren in och läser snabbt på - här ska det finna lämningar efter en finsk bosättning från 1500-talet. Det är svårt att säga men nog är det en husgrund man ser där mellan tallarna! Finnarna lämnade Savolax i Finland bland annat på grund av överbefolkning och brist på land att svedja och några hamnade alltså här. Vad jag förstår om Savolaxarna så levde de ofta isolerade i skogen, behöll sina vanor och egenart och undgick länge assimilation. Och nog är det isolerat här - tät, mörk tallskog som sluter sig över en.

Tillbaka på huvudleden är nästa anhalt en enkel grusparkering och en riktigt gammal skylt som pekar ner mot bad- och rastplatsen Vållsvik. I viken finns det grillmöjligheter och den grunda sand- och stenstranden passar perfekt för ett sommardopp. Efter Vållsvik följer leden strandkanten ett slag innan stigen återigen leder in mot tallskog och rullsten. Skogen är lite tätare här och leden smalare, och det är en liten stigning upp på åsen från Vållsvik. När det vänder ner mot vattnet igen och Hebboviken dyker en välordnad rastplats upp. Här finns toalett, flera picknickbord och en öppen vy över norra Björkfjärden. Skogen här är av annan typ - lövsumpskog - och är tät och ingår i biotopskyddsområdet Hebbokärret. Det lär finnas små, späda Knottorkidéer här men jag lyckades inte se några. Turen fortsätter nu in i skogen och upp på höjden av Rösaringsåsen som är en del av Sverigest största rullstensås - Uppsalaåsen.

På toppen av den här 60 meter höga grusåsen är vyn över Mälaren vidsträckt och längs med löper en 500 meter lång processionsväg från vikingatiden. Att en halv kilometer spikrak väg från norr till söder kunde vara så intressant hade man ingen aning om! Vägen går i norr/söder riktning och vid vägens norra ände har arkeologer funnit spåren av en liten byggnad som har tolkats som en likbod. I vägens södra ände har en gravhög placerats.. Kanske var likboden utgångspunkten för en procession längs vägen mot platsen där likbålet stod och gravhögen sedan byggdes. Man kan inte så noga veta men det är spännande att läsa om! På höjden finns också en labyrint - Rösaring, som gett området dess namn.

Sammanfattningsvis så är den här delen av Låssaleden helt klart värd att vandras sommartid. Vatten behöver bäras med och även fika såklart. Badkläder för den sugne som kan ta ett dopp vid Vållsvik.

Låssaleden u Upplnads-broEkhammarsfiguren syns ibland...

Markeringarna på Låssaleden är ofta helt vita med den fina Ekhammarsfiguren helt bortblekt... och ibland inte! 

Den 500 meter långa processionsvägen från vikingatiden ligger på LåssaledenDen raka processionsvägen från vikingatiden

Savolax är en gammal fins bosättning på Låssaleden i Upplands-broInne vid Savolax finns en gammal finsk bosättning

Åsbarrskog på Låssaleden så långt ögat nårLåssaleden är skog och åter skog

I Vållsvik längs med Låssaleden finns badmöjligheterDet finns skyltar i området men de är gamla

Låssaleden i Upplands-bro bör avnjutas sommartid!Åstallskog och minimalt med skogsbruk

Så otroligt fint och solitärt

Vi använder oss av Gaia GPS-app för telefonen när vi trackar promenader. Kartorna bygger på Lantmäteriets och appen är gratis att ladda ned och gå efter.

JavaScript seem to be disabled in your browser.

You must have JavaScript enabled in your browser to utilize the functionality of this website.